Ensam

Det känns bättre. Fast ändå inte.
Med Teo känns det som att allt kommer att lösa sig, även om vissa dagar är tyngre än andra och allt kommer tillbaka.

Med mig själv vet jag inte. Jag lyckas stänga in mig, mer och mer sluter jag in mig i mitt mörka rum som är bara mitt och låter mig själv sitta där, för längre tidsperioder varje gång.

Ingen når mig, ingen hör mig, ingen vet; utom de närmsta. Och det är med dem jag tittar ut. Det är med dem JAG tittar ut.
Utan dem är jag ensam i den här världen, och tanken skrämmer mig.

Jag behöver cigaretter.

Kommentarer
Postat av: Erika

Det kan kännas förvirrat och konstigt. Det är då du ska minnas oss, vi lämnar aldrig dig. Hur ensam du än kan känna dig så finns vi alltid där. "I botten på glaset" ;)<3

2008-07-01 @ 00:07:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0